Bladställningar: fr.v, korsvis motsatta blad, kransstöllda blad och spiralställda blad. Till höger, bladföljden på en stam, 2:5-ställning

Med bladställning menas bladfästenas inbördes placering på stammen. Den följer ett bestämt geometriskt schema, som är karakteristiskt för varje art och ofta också för högre taxonomiska enheter t.ex. på familjenivå. Två huvudtyper kan urskiljas, nämligen motsatta och kransställda blad å ena sidan och spiralställda blad å den andra.

Då två blad utgår från samma nod är de motsatta. Varje bladpar sitter oftast; korsvis motsatta blad. Ex; Acer (lönnar) och familjen Lamiaceae (myntor, timjan, salvia, plister m.fl.). Vid kranställning sitter tre eller flera blad vid samma nod. Ex; Lysimachia (videört eller strandlysing som väl är ett mera gångbart namn), Hippuris (hästsvans) och Nerium. ;årornas (släktet Galium) blad är märkligt nog inte kransställda utan klassas som korsvis motsatta med bladlika stipler. För spiralställda blad används ofta det mindre lämpliga uttrycket ”strödda”, vilket gör att man får intrycket att bladen är slumpvis fördelade. Vid varje nod utgår endast ett blad. Vinkeln mellan varandra följande blad ungefär densamma. Denna vinkelns andel av hela omkretsen, 360 grader, anger bladställningen.

Vanliga bladställningar; 1:2; Poaceae (enklast uttryck; 2 blad på ett varv runt stammen eller strået) 1:3; Cyperaceae (3 blad på ett varv…) 2:5; Quercus (ekar), familjen Salicaceae (sälg, olika videarter, poppelarter, asp) (5 blad på 2 varv…)

Diagram över olika bladställningar med bladen numrerade i anläggningsföljd. Uppifrån: korsvis motsatta, 1:2-, 1:3-, 2:5-ställning