Bestämning av Poa och Festuca

Poa (Gröe) Festuca (Svingel)
Bladskiva: Platt, kölad med oftast hopknipen spets. (jmfr Vårlök, Gagea lutea). Bladspetsens undersida liknar, i förstoring, främre delen av en båtundersida. Borstlik eller platta men då sällan kölad. Sällsynt båda typerna av blad på samma planta.
Snärp: Kort – långt (1-7mm), rundat eller utdraget trubbspetsat – spetsigt (hos lundgröe, Poa nemoralis, mer eller mindre tvärhugget). Mycket kort – kort, tvärhugget.
Vippa: Oftast regelbundet tresidig. Vippgrenarna oftast regelbundet avtagande i längd mot toppen. Med lite fantasi kan man säga att strået med sin vippa ser ut som en högkronig, fristående tall i miniatyrformat. Välutvecklade vippor nästan alltid med utstående vippgrenar före, under och efter blomningen. Mer eller mindre ”flaska” ensidig genom att endast två sidor av den trekantiga vippaxeln bär grenar. Vippgrenar endast utspärrade under blomningen. Några arter dock med nedersta grenarna något utstående även efter blomningen (oftast tydligast hos, den överlägset vanligaste arten, rödsvingel Festuca rubra.
Småax: Äggrunda, spetsiga, stark plattade, ca 2-8 blommiga, ofta starkt brokiga, ibland t.o.m. trefärgade. Alltid utan borst. Jämnbreda eller bredast mot spetsen ( då p.g.a. att ytteragnarna ”spretar ut”), ca 5-15 blommor, svagt plattade, föga brokiga. De flesta arter med borst.
Ytteragn: Kölad, kölad, kölad!!! Köl ofta med, i en riktning lutande, hakborst. Ytteragnens nerver har ibland vid basen olika typer av behåring (kan vara svåra att se om man inte viker undan skärmfjället eller närmaste överlappande ytteragn). Dessa ger utmärkta, stabila artkaraktärer vilket speciellt gäller vid urskiljning av ängsgröe, Poa pratensis, från övriga arter. Trindryggad, trindryggad, trindryggad!!! Ytteragn saknar behåring vid basen.
Skärmfjäll: Något oliklånga. Tydligt oliklånga.